Emellanåt känns det som jag liksom ”blev över”, ingen ville ha mej… Eller egentligen är det inte så att män inte blir intresserade av mej eller så, men efter hand i förhållandet så verkar det som nåt händer?! Och jag förstår inte hur jag överhuvudtaget ska våga att lita på nån man igen… Tyvärr. Känns som jag har blivit väldigt skadad av de senaste två förhållandena jag haft. Ska de va så förbannat svårt att få träffa en man som älskar mej o jag älskar honom, ovillkorligt? Känner även, som jag nämt tidigare, att jag till och med har svårt att lita på vänner o bekanta. Känner liksom som om jag duger när de passar dom, tex när deras män är borta nån dag. Känner mej så extremt ensam 
Vem fasiken trodde att jag skulle sitta här utan förhållande o utan barn vid 34 års ålder…. Inte jag iaf…
