You can travel the world But you can’t run away From the person you are in your heart
If you’re searchin for truth You must look in the mirror
They say learning to love yourself Is the first step
The hardest part Is inside me I need To just be
Tack för att ni förgyller våra liv ♥
Att ta förväl är bland det tuffaste jag vet. Hatar det verkligen 
Att en människa man tycker om inte finns med i ens liv längre. Ont, ont, ont…
Detta är så klart en del av livet, men så orättvisst !
Vågar man verkligen ge sig hän igen… ???!!!
Har kommit på att de e rätt kul o inspirerande att sitta o läsa andras bloggar.
Kanske en ny hobbhy?!
Hatar när folk säger ”Fredagsmys”. Jag vill också känna av det…
Att komma hem efter en hel arbetsvecka, o känna att äntligen har jag ett par dagar som jag kan spendera med mannen jag älskar… Jo, visst….
E de bara jag som tror att alla andra tycker att man ska befinna sig i ett visst skede i sitt liv när man är 34 år. I deras ögon måste jag vara totalt misslyckad… Eller e de egentligen min egen bild av vart jag trodde jag skulle vara som återspeglar detta?
Tänk att människor man en gång älskat är svåra att komma över. Irriterande, tycker jag.
Han är online, ska man kontakta eller inte?! Han maila mej ju för några månader sedan, utan att ja svara. Vågar jag, tänk om jag blir avvisad. Vad skulle de göra för skillnad om ja kontakta honom??!!!
Nu har jag gjort det… Startat en blogg.
Tänkte jag skulle dela med mej av mina funderingar o reflektioner här.
